Religiösa bruk

Från naturen har vi i alla tider fått vår näring. Vid årets gång och skiften bjuder Högtider vi firar. Vi firar Jul, Vårdag, Majfirande, Midsommar, Slåttergille, Höstgille och mycket mer. Genom det religiösa agerandet så går livet vidare -- vi blir en del i en helhet som löper från det förflutna in i framtiden.

En högtid är en kollektiv handling där man manifesterar sitt släktskap med makterna, vanligen talar vi om de rådande som kollektiv. Innehållet varierar. Det finns inte någon ritförättare, det tar sig inte någon sådan form utan alla deltar var och en på sitt sätt. Man sjunger, dansar och yttrar sig till allas glädje. Man äter en måltid och skålar till makterna -- detta är en så kallad kommunionshandling. Det händer ibland att man offrar (ger gåvor)-- exempelvis att man lägger kryddor eller blommor på ett bål, smörjer in en hörg med smör eller honung eller en offervätska som kallas löt. Traditionerna har många variationer, firandet är ofta olika beroende på när och var den firas.

Livet bjuder på många bruk. Begravningar och bröllop, ätteledning, vuxenskap och födelsedagar. Vanligen är detta rena familjeangelägenheter, men Samfälligheten har resurserna och står för den officiella sidan av till exempel begravning och bröllop. Godar och gydjor har då en officiantsroll.

Livets seder är inte bara personliga manifestationer utan de är även riktade till omgivningen, gästerna, makterna, de döda och de levande släktingarna och vännerna. Samfälligheten kan, vid behov, ge ett stöd att upprätthålla seder som är viktiga i livet så att barn kan bli vuxna, älskande kan gifta sig och våra döda kan gå vidare. Livets seder hänger ihop med samhället och har även juridiska konsekvenser. Där har Samfälligheten en funktion i kontakt med myndigheter.